tisdag, februari 18, 2014

Vad är felet med den svenska skolan?


Skolans kris eller de dåliga resultat, som uppvisas i internationella undersökningar är ju ett fenomen som uppstått under 90-talet och accelererat under 2000-talet. Härvid tror många att det beror på skolans kommunalisering. En möjlig men knappast en enda anledning. På denna blogg tror vi mer på det svenska bidragssamhället och därmed avsaknad av motivation!

Att den omfattande invandringen spelar in går ju knappast att bortse ifrån dels av logiska skäl dels av faktiska omständigheter. Skolintresset och ordning och reda synes vara tämligen lågt i sk "utsatta" områden och resultaten är därefter. Men invandringen kan knappast ha någon avgörande betydelse!

Sifo har på Lärarförbundets uppdrag genomfört en enkät bland 1.000 svenskar om vad de anser vara problemet. Tyvärr verkar det saknas vissa svarsalternativ, som att inte kvarhålla en elev som inte klarar undervisningen ett år. Avsaknaden av sk kvastning torde bidraga till problemen. Eftersom undersökningen är en partsinlaga och verkar styrd får man nog ta den med en nypa salt.

Det intressanta är att olika skolforskare är så tydliga med vad som är felet. I DN intervjuas professorn Anders Jakobsson från Malmö Högskola. Han har inte mycket till övers för enkätens önskan om mindre klasser. Härtill stämmer vi in. Vid min skoltid i slutet på 50-talet var vi 34 elever i klassen. Det fungerade helt utmärkt trots problem med att få plats med alla bänkar. Däremot hans påstående att valfrihet i skolan skulle vara orsaken, avvisar vi helt. Den svenska skolan har varit valfri de senaste 40 åren.


Men skolforskare har nog i allmänhet mycket olika synpunkter. Om de nu skulle ha rätt. Varför har de då inte påverkat skolan till en bättre värld? Kanske det är våra skolforskare det är fel på.

Kanske vi behöver fler och tidigare betyg, som vi hade på den tiden då den svenska skolan låg i topp. Förskolans vikt är nog överdriven. Den fanns inte ens på den goda tiden. Kanske behöver vi ordning och reda som på den goda tiden.

Hur är det med lärare? Dåligt utbildade och icke kvalificerade lärare försämrar givetvis kvaliteten på undervisningen. Högskolornas krav på sina studenter var nog högre på den goda tiden. Framför allt släpper man igenom elever, som inte borde släppas igenom. Enligt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), som idag släppt en snabbutredning av den svenska skolan på uppdrag av Jan Björklund(FP), är det lärarna det hänger på. Svenska lärare har helt enkelt blivit för dåliga av olika skäl.


I det svenska samhället är teknikfientligheten och därmed naturvetenskap och matematik; de dåliga ämnena, stor. Man ser skillnad direkt på svensk TV och utländsk. Det tekniska inslaget är avsevärt mycket större i omvärlden. SVT har ju helt givit upp program av typen Tekniskt Magasin. Idag får vi veta mer om svensk industri genom att titta på tysk TV.


Underpresterande lärare? Hm! Det viktigaste är nog elevernas motivation. Det svenska samhället har ju blivit ett socialt försörjningsmoras och vem stimuleras i ansträngningar om ett bättre liv, när det knappast gör någon skillnad om du utbildar dig eller inte! Här står nog den omfattande grundproblematiken att finna!


Tyvärr kommer vårt nya bidragssamhälle och skolans misslyckande även att smitta av sig på den framtida svenska spetsteknologin, vilket gravt kommer att försämra den svenska industrins framtida möjligheter, att hävda sig på världsmarknaden. Det kommer att visa sig i en alltmer sjunkande levnadsstandard i förhållande till omvärlden. 


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar