Detta skrev vi om på denna blog i januari 2010. Det vi då skrev gäller i än högre grad idag. Ryssland har börjat rusta stort och flyttar fram sina positioner i Östersjö-regionen. Sverige har under många år satsat på ett sk insatsförsvar för huvudsakligen internationella uppgifter. Mycket av försvarets forna försvarskapacitet är helt borta.
Tänk att vi kunde mobilisera närmare 800.000 man med världens femte största flygvapen på Gunnar Strängs tid. Så är det inte nu. Försvarsanslagen har inte höjts på 25 år, vilket innebär att det äro värda ca 30 miljarder kr i dagens penningvärde. Den svenska socialbudgeten var i samma storlek för 25 år sedan. Idag betydligt över 300 miljarder jämförelsevis.
Det är faktiskt så illa att räkningen för vårt medlemsskap i EU är i stort sett detsamma som försvarsbudgeten. Folkpartiet föreslår en återgång till ett försvar av Sverige, vilket inte är en dag för tidigt. För egen del försvarar jag även en återgång till en värnpliktsarmé. Det skulle även gynna den svenska migrationen stort.
Vi applåderar Jan Björklunds initiativ på det försvarspolitiska området.
http://gbenedicks.blogspot.se/2010/01/fp-vill-forstarka-forsvarsmakten_18.html
Addendum: Det är ganska intressant med olika partiledares, debattörer och journalisters uttalanden i försvarsfrågan. Det flesta hugger direkt på kostnader. Något som Björklund faktiskt aldrig har tagit upp. Hans förslag är att frångå doktrinen insatsförsvar och istället satsa på svenskt försvar. Något helt annat.
Men varseblivningen kring försvaret är väl inte så omfattande på en del händer. Det finns väl snart varken politiker eller journalister, som varit i närheten av ett regemente eller ens insett vilken kapacitetsförsämring som de senaste 20 åren inneburit!
