Vindkraftekvationen

Vindkraftekvationen är en fysikalisk ekvation, som beskriver hur mycket effekt (energi/tidsenhet), som man kan få ut av ett vindkraftverk. Ekvationen lyder:

P = Verkningsgrad x 0.5 x Vindyta x Luftdensitet x Vindhastighetens kubik (Watt)

Verkningsgraden för små vindkraftverk i inlandet (skog mm) kan sättas till 0,1 (10%). Luftens densitet är ca 1,225 vid havsytan och 9 grader. Vindytan är den svepta ytan dvs halva diametern i kvadrat *3,14.

För ett byggnadslovfritt vindkraftverk (rotordiameter max 3 m) kan man räkna med följande effekter vid olika vindhastigheter:
3 m/s -----> 20 W (lågenergilampa)
6 m/s ----> 140 W
12 m/s --> 1000 W

För ett något större som man skulle kunna ha om man bor utom detaljplan (rotor=15 m) ges:
3 m/s ---> 0,5 kW
6 m/s ---> 3,5 kW (räcker för el till en villa med värmepump vintertid)
12 m/s --> 28,0 kW

För de verk som föreslås i Skeppsta, Gnesta trakten (rotor=40) kan man få per styck:
3 m/s ----> 3,0 kW
6 m/s ----> 25,0 kW
12 m/s --> 200,0 kW

Världen högsta vindkraftverk finns i Laasow, Tyskland med en rotordiameter på 90 m i ett 160 m högst torn. I norra Sverige har dock inlämnats byggnadslov för ett vindkraftverk med en rotor på 120 m, vilken i så fall blir världens största.

1975 var jag en stor tillskyndare av vindkraft. Den avtog snart när jag lärt mig vindkraftekvationen på den första dator jag disponerade vid denna tid. Men har man möjlighet att bygga större dylika är det kanske mer intressant. I litteraturen i ämnet varnas allmänt för att bygga små vindkraftverk. De slösar snarare på naturens resurser än tillför något. Nej för egen del blir det nog något elbilskonverterings-projekt eller möjligen en ångbåt på Klämmingen!