måndag, september 28, 2015

När det krisar stoppar svenska politiker huvudet i sanden och ber en bön!

Den som följt denna blogg vet att vi i flera år undrat över hur nuvarande kaos skall hanteras med 450.000 saknade bostäder, en sjukvård och skola i kris, rättssamhällets upplösning och de äldre satta på undantag. Givetvis skall vi värna om flyktingar; men det kan inte ske med fullständig stiltje i det politiska systemet. Mängder av debattörer, ekonomer och allt fler politiker med icke protektionistiska motiv börjar nu alltmer ifrågasätta hur detta skall sluta med 350.000 nya flyktingar på ett år.


Sveriges Television liksom Aftonbladet, Dagens Nyheter har intet förstått och har förmodligen inga ekonomer anställda. I Tyskland och i tysk TV pågår en intensiv debatt hur man skall klara sitt läge, som faktiskt är bättre än det svenska. I Sverige sker allt på barnrumpenivå. Regeringen hotar och skriker åt kommunerna att fixa allt! 


Läs gärna vad Sven Otto Littorin skriver på sin facebook-sida idag. Ganska skrämmande passivitet från regering och riksdag:



TV4 Nyheterna rapporterar att tusen asylsökande kommer till Sverige varje dag just nu, dvs 365 000 på helårsbasis, motsvarande ca 4 procent av befolkningen. Även om dessa dagsnivåer ännu inte är helårsprognoser behöver man inte vara hjärnkirurg för att inse vilka enorma praktiska utmaningar detta innebär.


Nu är det dags att tillsätta en ny Lindbeckkommission som får i uppdrag att analysera varje skeende, varje potentiellt handlingsalternativ, varje konsekvens och därefter föreslå ett batteri av konkreta och genomförbara åtgärder på kort och lång sikt för att situationen ska kunna hanteras.Och det brådskar. För samtidigt som asylströmmen växer verkar det offentliga Sverige ha intagit ett permanent tillstånd av komatos. Som Janne Josefsson visade i UG härom kvällen har det offentliga klivit ur rollen som rättsstatens försvarare. 


Stockholms biskop förelår att krucifixet i Sjömanskyrkan ska bäras ut för att på något märkligt sätt visa vidsynthet. Handlingskraft och ingenjörskonst verkar ha ersatts av skam och rädsla. Myndigheterna knäar, det politiska systemet är fastlåst i Decemberöverenskommelsen. Debatten i media verkar ha låst fast sig i leklådenivå: att en pr-konsult druckit öl med en Sverigedemokrat blir den stora snackisen när det finns en miljard viktigare frågor att belysa och diskutera.


Det offentliga Sverige verkar skämmas för sig. Det tror inte på nåt, står inte upp för nåt, vill inte nåt. Ingen visar ledarskap, alla hukar av rädsla för att säga nåt förgripligt eller göra bort sig i ett offentligt samtal som passerat all verklig anständighet. Ingen visar handlingskraft; underlåtenhet och inaktivitet dominerar. Och där ledare och offentliga företrädare abdikerat kliver de verkliga mörkerkrafterna fram.


På något enstaka år riskerar Sverige att gå från att ha varit ett riktigt bra land - vidsynt, tolerant, ganska effektivt och problemlösningsorienterat - till att ha blivit totalförlamat och fast i tusen till synes olösliga problem, olösliga för att ingen vågar ens diskutera praktiska alternativ.


Nu är det dags att gå från allmänt tyckande och medial posering till verklig handling, baserat på forskning och beprövad erfarenhet. Nu. Inte om ett år eller ens en månad. Nu.


6,2k gilla-markeringar417 kommentarer2,4k delningar


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar