Två saker som borde oroa svenska politiker!

I dagarna presenterar FN listan över världens välståndsländer. Den mäts enligt den sk HDI-metoden; Human Development Index och inte enligt BNP mm, som kanske en del tycks tro.

Sverige har för ett antal år sedan legat på plats 4 över världens välståndsländer. År 2015 har vi hamnat på 14:e plats och enligt sagda FN-organ kommer vi runt 2025 ligga runt plats 37 och 2030 kring plats 45 och kommer att vara passerade av länder som Kuba, Lettland, Litauen, Bulgarien och Libyen. När hörde du din politiker tala om detta? http://www.dn.se/nyheter/varlden/kraftgang-for-sverige-i-utvecklingsindex/.

Ungefär samtidigt kommer svenska Konjunkturinstitutet med ännu en tämligen dyster rapport Dagens skatter kan inte finansiera ett bibehållet offentligt åtagande. Läs gärna studien i sin helhet här!

Konjunkturinstitutet: ”Dagens skatter kan inte finansiera ett bibehållet offentligt åtagande. De offentliga finanserna står inför både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. I närtid handlar det om kostnader för framför allt asylmottagandet och på lägre sikt om en åldrande befolkning. För att inte öka den offentliga skulden behöver antingen skatterna höjas eller utgifterna bromsas, genom exempelvis minskad personaltäthet i vård, skola och omsorg.

Dagens Industri : Om inte den offentliga skulden ska skjuta i höjden behöver antingen skatterna höjas eller utgifterna minska. Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna. Dagens skattesatser kommer inte räcka till för att finansiera ett bibehållet välfärdsåtagande under de kommande 25 åren…"Kostnadstrycket har kommit lite överraskande snabbt till följd av den stora migrationen, vilket är en osäker prognos", säger Erik Jonasson på KI.

Sanandaji: Med ett oförändrat skattetryck och bibehållen personaltäthet i välfärden beräknas underskottet i de offentliga finanserna successivt stiga till 3 procent av BNP 2040. Detta innebär även att den offentliga skulden fördubblas som andel av BNP till 2040… 3 procent av Sveriges BNP 2015 uppgår till omkring 120 miljarder kronor”. 

KI-rapporten: Den ökande bruttoskulden i alla tre scenarier gör att den finansiella nettoställningen försvagas i motsvarande grad. I huvudscenariot urholkas nettoförmögenheten successivt från dagens nivå på 20 procent av BNP till 0 omkring 2030 och till –16 procent år 2040 (se Diagram ovan). I alternativscenariot med oförändrat beteende sjunker nettoförmögenheten till nästan –30 procent av BNP 2040. Även i alternativscenariot med minskad personaltäthet avtar nettoförmögenheten och uppgår 2040 till några procent av BNP. Inget av scenarierna uppfyller därmed kriteriet om oförändrad finansiell nettoförmögenhet under perioden. I alternativscenariot med minskad personaltäthet närmar sig dock det finansiella sparandet balans år 2040 samtidigt som nettoförmö- genheten visar tecken på att plana ut som andel av BNP. På så vis kan utvecklingen av de offentliga finanserna i detta scenario ses som hållbar, även om den innebär en viss omfördelning av resurser generationer emellan. 

Finns det någon riksdagsman som vill ta tag i dessa siffror? Både huvudscenario och bibehållandenivån kräver stora ingrepp i välfärden! Att höja skatterna än mer från nuvarande nivå synes utsiktslöst med bibehållen framtidstro!