Debattören och forskaren Bo Rothstein vid Göteborgs Universitet skriver idag i DN att ”De lokala skolledarna är nyckeln för att lösa krisen inom skolan".
.
Det svenska skolväsendet presterar enligt internationella studier inte längre särskilt väl. Antalet sökande till lärarutbildningarna är oroväckande lågt och antalet elever som går ut grundskolan utan godkända betyg är oroväckande högt. Därmed är jakten på syndabockar i full sving. Vem eller vilka är de skyldiga och vad är orsakerna till denna urartning?
.
I mitt tycke begår han ett antal elementära fel. Man kan inte generellt säga att alla skolor fungerar dåligt. Många skolor fungerar alldeles utmärkt medan skolor i invandrartäta områden fungerar mindre bra. Därom är statistiken solklar. Särskilt språkförståelsen är ju grundläggande för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Är man invandrare eller har föräldrar, som är invandrare har man ju absolut ett mycket sämre utgångsläge. Eftersom denna kategori utgör 15% av den svenska befolkningen är det knappast någon liten skara utan påverkar givetvis det allmänna inlärandet överlag.
.
Flickor med invandrarbakgrund hävdar sig betydligt bättre än sina manliga kollegor. Är flickor mer intelligenta? Snarare handlar det nog om mognad, vilket blir till en fördel i unga år då förmågan att lära är som störst.
.
En annan viktig komponent tror vi bidragssamhället utgör. Som invandrare är man van att bli omhändertagen av det allmänna och tror att detta gäller även framtiden. Bidragssamhället utgör en "falsk" morot för många, som kan förledas att tro, att allt i livet löser sig utan ordentliga ansträngningar.
.
Visst är läraren viktig liksom teambildarna men mest viktigt är den enskilde elevens egna ambitioner. Det kan man aldrig komma ifrån. Vid de år jag gick på det Högre Tekniska Läroverket vid Thorildsplan kom vi elever från olika bakgrunder och skolor. Det var oerhört stor skillnad på baskunskaperna i vår klass. Klart var att eleverna från gamla realskolan stod i särklass mot dem med grundskoleutbildning. Denna skillnad fortplantade sig genom hela denna skoltid. Hur skall en invandrare i 17 års åldern utan 9-årig grundskola kunna tillgodogöra sig undervisningen på gymnasiet?
.
Ordning och reda är nästa kokta potatis, som dock inte fungerar i många skolor. Lagstiftningen har drivits så långt att det knappast går att säga till en stökig elev att sluta med sina dumheter. Denna märkliga lagstiftning i ett europeiskt perspektiv måste förändras. Det skall inte behöva vara ens i närheten av en diskussion om en elev får ha sin mobiltelefon igång under en undervisningstimme. Men nu kan det t o m bli skriverier i tidningen om störande av integritet.
.
Utbredningen av flumskolan har satt djupa spår i både kunskapen hos våra högskolestuderande och viljan hos duktiga elever att vilja bli lärare. Jobbet är idag alldeles för utsatt och ordning och reda på undantag i många skolor.
.
Det är således en samling påverkande faktorer, som har urartat på många håll; Ordning och reda, tydliga kunskapskrav, elevambitioner, avsaknad av fler kompetenta lärare, dåligt stöd hemifrån, dåliga kunskaper i svenska etc. Ett antal faktorer, som man i vårt grannland Finland lyckats klara av.
.
I Sverige finns det bland journalister och vänstern alltför stora krafter, som motarbetar en bra svensk skola. Det är tråkigt! Men sant! Måste skolan då vara som i filmen Hets från 1944, där läraren Stig Järrel kallad Caligula plågar eleven Alf Kjellin. Självklart inte. Under mina skolår har jag haft tillgång till fantastiskt duktiga och intresserade lärare vars främsta syfte var att lära ut och ge oss något för livet. Men man krävde samtidigt att man kunde sitta still och inte prata med kompisen på lektionen. Något som kanske inte är självklart idag. För även en lärare behöver ju stimulans både från skolorganisation som från elever som visar framfötterna.
.
Finns det för lite av den senare varan kan även den mest ambitiöse läraren krokna på vägen och därmed även elevernas resultat. I den nuvarande skolan är det alltid läraren, som man ställer krav på. Mobbas en elev så är det skolan man ställer krav på. Inte mobbaren. Mobbaren är det synd om. Han har säkert mycket trassliga hemförhållanden etc. Men det är dags att även ställa krav på eleven. Det har säkert alla nytta av. Det är ganska märkligt att ställa krav mot en tredje part i en konflikt mellan två andra parter.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar