I anslutning till USA presidentval kan man inte sluta förundras över Sveriges rödgröna vänsterns intresse för USA och valet. I USA finns ju inga socialister eller kommunister. Antingen är man liberal demokrat eller konservativ republikan.
Det är ganska fantastiskt att höra Mona Sahlin i Hübinettes kvällsprogram uttala sitt fulla stöd och gillande av liberalen Barack Obama. Förre justitieministern, advokaten och fotbollsspelaren Thomas Bodström gillar ju oxo USA så till den milda grad att han väljer att bo i New York, där han dock knappast hittar några socialistiska kompisar.
SVT och rödgröna journalister åker i skytteltrafik till USA, där man då uppträder åtminstone som liberaler och återvänder till Sverige, där man raskt blir socialister igen och kritiserar USA:s samhälle. Det är sannerligen fantastiskt hur snabbt man kan byta skepnad.
För egen del har vi alltid röstat liberalt i alla val. Vi fascinerades tidigt av John F Kennedy och knappast av Josef Stalin eller Nikita Chrustjov. Till våra absoluta favoriter hör Jimmie Carter och Bill Clinton. Den senare har jag faktiskt fått möjlighet att skaka hand med en dag i Köpenhamn.
I Sverige blev vi heller aldrig särskilt fascinerade av Tage Erlander eller Olof Palme, som hade mage att ljuga öppet i den sk Geijer-affären med inblandade protistuerade. Olof Palme försökte sedan efter att ha förlorat valet, blanda in den oskyldige Torbjörn Fälldin i eländet. Knappast värdigt en man av staten.
Länge leve liberalismen och i högsta grad demokraten Barack Obama. I veckan får vi veta vem som blir president i USA de näramste 4 åren! En liberal demokrat eller en konservativ mormon!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar