Tjänstekonstruktioner i Gnesta
Upphandlingen av nytt sotningsavtal har ju förvånat. Dels att man byter sotare för en ganska minimal lägre kostnad och att den nye entreprenören utgår från Haninge dvs ett miljöovänligt alternativ (/ökar utsläpp av koldioxid).
Kommunen försvarar sig bl a med att det är en sk tjänstekontruktion, vilket man menar fritar kommunen som upphandlare och ger rätt att inte följa Lagen om offentlig upphandling, LoU. Detta känns något konstigt. I lagtexterna kan jag inte finns något om tjänstekonstruktioner. Det enda som gives är inom området skola, forskning mm som detta ord omnämnes.
Givetvis måste denna tjänst liksom andra t ex sophämning, omsorg om äldre m fl vara upphandlade eller föremål för utnyttjande av befintliga ramavtal, som offentliga myndigheter även gör för andra offentliga myndigheter. Kommunen är upphandlingspart inte Gnesta kommuns invånare. Christer Andén säger att kommunen inte köper några sotningstjänster. Det är fel även kommunkoncernen har ett omfattande fastighetsbestånd.
Vi på denna blogg tycker att det är ganska opraktiskt ur miljö- och orienteringssyn punkt, att behöva gå över ån efter vatten med denna ytterst minimala vinst!
Sedan har det blivit mycket tal om konstruktioner, som vi som gammal upphandlare av tjänster aldrig hört talas om. Ja konstruktioner är det säkert men mer nog av sorten efterhands!
När man handlar upp en sotningstjänst i kommunen görs det genom tjänstekoncession, inte tjänstekonstruktion som är nåt helt annat.Skickar med en sökväg som förklarar hur det hänger ihop.
SvaraRaderahttp://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/rapport_2012-4.pdf
Vi beklagar den felaktiga formuleringen, som är ett direkt citat av en kommunal chefsperson!
SvaraRadera