Och vem betalar storsatsningen på Stockholm?

Regeringen meddelar nu att man i samarbete med 4 kommuner i Stor-Stockholm skall investera närmare 30 miljarder kronor till år 2025 på utbyggnad av tunnebanan norrut och österut. Villkoret för detta är att kommunerna norr och österut bygger närmare 80.000 nya lägenheter. Detta låter ju fantastiskt bra. Men börjar man kratsa på fasaden så uppstår tämligen snart ett antal besvärliga frågor.

Finansiering av tunnelbanans utbyggnad skall ske med 50% av staten och sedan med närmare 10 miljarder av bilister i form av trängselavgift. Dvs personer som bor söderut och arbetar norr om Mälaren eller behöver åka till Arlanda får betala en stor del av satsningen utan att de får en enda krona av dessa investeringar tillbaka. Rättvist?

Trafikforskare dömer ut den strukturella utbyggnaden då den inte kommer att lösa upp trafikpropparna i tunnelbanans centrum utan snarare förvärra situationen. Vidare undrar man ju var alla arbetsplatser finns som behövs för ca 250.000 människors försörjning?

Men denna retorik skymmer det verkliga problemet. Vem finansierar de 80.000 lägenheter som skall byggas? Det handlar om en kostnad med vägar mm runt 250 miljarder kronor; dvs en tredjedel av statens budget på ett år. Behövs inte satsningar även på Göteborg, Norrköping och Malmö och inte minst södra Stockholm?

Man vet även att många av de som skall ha dessa lägenheter förmodligen är nybörjare på arbetsmarknaden eller tillhör mängden arbetslösa. Dagens problem med liten bostadsproduktion är ju direkt relaterat till hyresnivån i nyproduktionen. Hur skall detta lösas med bibehållen hyresreglering för äldre bostäder? Vem skall betala kostnaderna för renovering av 70-talets miljonprogram? 

Många tala om den dynamiska effekten, att bostadsbristen kostar stora belopp. Men sanningen är väl närmast den omvända. Den på 60-talet införda och omfattande hyressubventionerna blev ju närmast till en katastrof för marknaden, som fortfarande ger efterskalv i form av olika hyresnivåer. De pengar som staten då lånade upp är ännu ej betalda. 

Förslaget synes vara väl tillrättalagt för att blidka alla bostadssökande och utgör kanske en valframgång. Byggföretagen vädrar storkovan. Det framgår klart av deras utsagor. Men som ledaren för (MP) i länet Daniel Helldén uttryckte sig: "Hela projektet är ju på intet vis finansierat!" 

Staten har dessutom en gräns för vad man får låna enligt EU:s regler. Statens lånebehov för 2014 ligger på ca 140 miljarder kronor. Nästan dubbelt så mycket som kommuner och landsting får i bidrag varje år för att sköta skola, äldreomsorg och sjukvård! 

Riksbanken varnar kraftigt för att svenskarna skuldsätter sig och bankerna har nu ändrat utlåningsreglerna. Till yttermera visso kan knappast kommunerna finansiera byggnationerna. De har ju själva rejält ont om pengar till det allra nödvändigaste. 

Ja man vill ju inte vara besvärliga på denna blogg. Men vem skall betala?