Har EU en människofientlig tågtrafikpolitik?

Vem prioriterar EU? Efter att ha avlyssnat den stora debatten i Gnesta om lokal- och regional tågtrafik kontra fjärrtågstrafik samt den stora aha-upplevelsen att godstrafik prioriteras före vardagsmänniskans behov av säkra och bra transporter, kan man börja undra om EU har en trafikpolitik, som bara gynnar företag och näringsliv på bekostnad av dem som faktiskt vart fjärde år väljer sina representanter i riksdagar och EU-parlament!

Debatten i Gnesta, som ju inte bara berör Gnesta utan alla landets kranskommuner till landet fyra stora pågående förtätningar: Stockholm, Göteborg, Östgöta och Malmö var initierad av pendlarföreningarna i Gnesta efter sommarens besked, att trafikverket - m h t beslut tagna i stor överensstämmelse i riksdagen - tänkte lägga ner pendeltågen till Gnesta. Riksdagens beslut, att driften på riksbanorna skall konkurrensutsättas har ju lett till påföljden att en stor mängd företag anmält intresse att köra sträckan Stockholm-Göteborg på en bana som redan idag är överfull. 

 
För att möjliggöra fler tåglägen för riks och godstransport avsåg Trafikverket således på riksdagens uppdrag att börja ta bort lokal- och regional trafik runt storstäderna och även pendeltåget Gnestas livsnerv sedan 1968. 

Vem har hittat på alla galenskaperna? Det som aldrig framkommit i media om riksdagens tolkning av EU-direktivet att skilja på infrastuktur och utövare är den kortsiktighet i beslutsapparaten som nu uppdagas att riksdagen fattat beslut om. Man gör en sk Trafikplan enbart för ett år i taget, vilket naturligtvis blir ett hinder för kranskommuner, företags och enskilda personers planering av boende, verksamhet och framtid.

Det måste även påpekas att det finns ett antal sörmländska riksdagsmän, som varit med och fattat dessa beslut. Bland dem inte minst den nuvarande landshövdingen Liselott Hagberg(FP), riksdagens talman Per Westerberg(M), Roger Tiefensee(C), Elisebeth Markström(S), Gunvor G Ericson(MP), Hans Ekström(S). Man borde ställa frågan till hur de har kunnat medverka till att godstrafik prioriteras för persontrafik! 

England Längst i avregleringen av tågtrafiken i Europa är England, Jag hade tillfälle att tillsammans med styrelsen för Mälartrafik AB att studera denna avreglering i mitten av 90-talet. Man kunde ha tre huvudmän för en enda sträcka t ex London-Liverpool. De som skötte spår och signalsystem, de som underhöll lok och vagnar och de som bemannade tågen med förare och konduktörer. Enligt den professor i trafikterori, som vi fick träffa i Oxford var detta en komplett idiotiskt idé både ur säkerhets- som effektivitets perspektiv. England har förövrigt en mycket usel olycksstatistik när det gäller järnvägar. England synes vara det yttersta exemplet på en marknadsekonomisk (o-)styrning.

Tyskland är smartare. Man har ungefär 80 miljoner invånare på en yta som är 75% av Sveriges. Här har Deutsche Bundesbahn, DB ett järngrepp om marknaden. Man är uppdelad i olika infrastrukturorgan (som Trafikverket) och bedriver operativ verksamhet som SJ. Men man skulle aldrig tillämpa de närmast katastrofala planeringshorisonter som den svenska riksdagen nu beslutat om! Tyskland är därmed Englands motsats! Och mer likt en planekonomisk styrning.

Vad är det som stör i den svenska strategin?

1. Kortsiktiga trafikplaner i en verksamhet som med nödvändighet måste vara långsiktig

2. Att godstrafik prioriteras före persontrafik

3. Att fjärrtrafik prioriteras före loka.tstrafik.

4. Att tillåta fler operatörer på spår som redan utnyttjas maximalt! Miljöproblem!

5. Att man inte kan garantera att dessa tåg(tåglägen) verkligen går överhuvud taget eller kanske går tomma.

6. Biljettproblem om man måste resa med flera operatörer vid samma resa!

7. Det mångårigt dåliga underhållet av befintliga järnvägar.

8. Miljökrav för biltrafik som ej rimmar med kapacitet på järnvägar.

9. Riksdagen har nog tagits på sängen av den svenska befolkningsutvecklingen.

Den senare frågan var skall alla bo är nog en av de mest pregnanta. Alla kan ju knappast bo vid Stureplan. Boendet måste ur ett miljöperspektiv (levnadsmiljö) spridas ut över en större yta. Vem eller vilka tar ansvar för vardagsmänniskan så att hon kan bo och leva samt komma till jobbet på ett vettigt vis? Inte ens tågpropagerande partier som t ex (MP) har någon gedigen och sammanhållen strategi för transporter. Nu handlar det mesta om krav på bilister, som gör det än mer besvärligt för vardagsmänniskan.

Debatten Det var givetvis slagläge för Anders Ygeman(S) ordf riksdagens trafikutskott och en något tålmodigare och lugn infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd(M) fick stå till svars och förklara de beslut som riksdagen tidigare fattat beslut om i relativt stor endräkt. När Ygeman efter ett tag slutat med de stora rundpallarna blev debatten klart bättre. Både Elmsäter-Svärd och Ygeman var naturligtvis proffs och pålästa i sammanhanget.

Hur skötte sig de övriga? Två kvinnor och en man kändes särskilt gedigna. Debattens överraskning var Åsa Kullgren(S) från det sörmländska landstinget. Hos henne var verkligen hjärncellerna i harmoni med varandra. Bland det vassaste jag sett på många år. Kanske hon inte är den helt perfekte; det krävs ju även ett stort mått av personlig aura hos en framgångsrik politiker. Men hon blev ändå enligt mitt förmenade debattens gigant!

Även Boel Godner(S) från Södertälje gjorde bra och strukturerade inlägg. Hon tycktes dock något dämpad möjligen beroende på alla problem att handskas med i hennes egen kommunen.   

Anders Lindström från SL kändes som en trygg klippa att luta sig mot. Han framförde mycket bra och betryggande information kring SL syn på Gnestabanan och de vinterproblem som funnits! Einar Schuch från Trafikverket var väl den som fått dagens Svarte Petter. Men försökte ändå att inte för mycket påpeka att det faktiskt är regering och riksdag som sätter Trafikverkets dagordning. 

Vi får heller inte glömma våra lokala politiker Johan Rocklind(S) och Ann-Sofie Lifvenhage(M). De gjorde även bra ifrån sig i detta celebra sällskap. 

Vad händer nu? Ja hoten mot Sveriges kranskommuner runt de fyra nämnda förtätningarna i landet är ju inte över. Det som du och jag nu måste göra är att sätta våra riksdagsmäns arbete under lupp. Hade jag vetat det jag vet idag efter denna debatt, så hade jag nog varit än mer påstridig och uppmanande till min tidigare riksdagsman. Så här kan man inte bedriva trafikpolitik år 2013. Så nu är det upp till dig och mig att ställa krav på riksdagens olika partier. Känner du dig tveksam till politiska kontakter kan du alltid engagera dig i Pendlarföreningen, som finns på Facebook! Regionalt och kommunalt är politikerna nu helt överens; trafikpolitiken måste revideras! Stöd dem, ställ krav på våra riksdagspolitiker!

Slutligen ett stort tack till Södermanlands Nyheter för dess stora stöd för - inte bara Gnestapendelns bevarande - utan alla kranskommuners behov av bra personkommunikationer runt storstäderna i ett snabbt expanderande Sverige. Tillika ett stort tack till moderatorn Olof Jonmyren, SN som skötte sitt uppdrag med sedvanlig ackuratess samt givetvis Pendlarföreningens jobbare; ingen nämnd ingen glömd. En av de mest informativa paneldebatter jag sett under senare år!