Frankrike vill ha lägre skatt på drivmedel. Bra Frankrike! När skatten är närmare 7 kronor är det skäl att göra något. Många länder i världen har ingen skatt på drivmedel.
Stureplanspolitikerna i Sverige i synnerhet regeringen har inte fattat ett dugg. Sverige ser ut som Stureplan tror den svenska regeringen. Dvs alla har tillgång till goda kommunikationer, affärer och öl-pubar i hela landet.
Vi som måste använda bilen för att få den minsta tjänst inkl inhandlande av livsnödvändiga råvaror skall betala och trygga Stureplanspolitikernas fortsatta gratis Brysselresor (koldioxid-utsläpp) men stå för koldioxidnotan.
Kvalificerat ojämnlikhet!
Stureplans-politiker/journalist = person som tror att Norrland börjar vid semaforen i Hagalund och att Sverige i stort är trakten kring Stureplan. Man besöker dock frekvent Arlanda eller Skavsta för att flyga till Bryssel eller Thailand. Att man är en större miljöbov än de flesta svenskar i gemen låtsas man inte om utan pekar ut bilen, som den största miljöboven.
fredag, juni 20, 2008
FRA-lagen ingen nytt under solen
Man kan av debatten i pressen få intrycket av att den sk FRA-lagen (Bodström-lagen), som nu antagits skulle vara unik. Sanningen är att Sverige nu har ungefär samma standard som övriga Europa.
I Sverige har för övrigt rikspolisstyrelsens alltsedan tidernas begynnelse haft rätt att avlyssna såväl radio som trådbunden trafik inom Sverige. Var fanns den debatten?
Man kan bara skratta åt uppgiften att utländska företag väljer andra länder än Sverige. Vilka då? Storbritanien, USA, Tyskland, Frankrike, Kina eller Ryssland? Där praktiseras avlyssning sedan många år.
De flesta länder inför avlyssning utan att frågan tas upp i resp parlament. Men det är väl ett sundhetstecken att debatten blivit livlig just i Sverige. Men vet verkligen de som agerar hur det ser ut i omvärlden? Knappast! Därför drar det ett löjets skimmer över såväl press, som vissa riksdagsledamöter.
I Sverige har för övrigt rikspolisstyrelsens alltsedan tidernas begynnelse haft rätt att avlyssna såväl radio som trådbunden trafik inom Sverige. Var fanns den debatten?
Man kan bara skratta åt uppgiften att utländska företag väljer andra länder än Sverige. Vilka då? Storbritanien, USA, Tyskland, Frankrike, Kina eller Ryssland? Där praktiseras avlyssning sedan många år.
De flesta länder inför avlyssning utan att frågan tas upp i resp parlament. Men det är väl ett sundhetstecken att debatten blivit livlig just i Sverige. Men vet verkligen de som agerar hur det ser ut i omvärlden? Knappast! Därför drar det ett löjets skimmer över såväl press, som vissa riksdagsledamöter.
torsdag, juni 05, 2008
Bäddat för en republikan i Vita Huset
Hillary Clinton, förlorade matchen mot Barack Obama, som demokraternas presidentkandidat. Därmed så kommer troligtvis USA:s näste president att heta John McCain.
Detta kan synas underligt efter nuvarande presidentens mångåriga vanstyre men McCain är en vit krigshjälte med lång erfarenhet medan Obama primärt representerar 11 % av den svarta befolkningen.
De amerikaner jag frågat om utgången är ganska säkra. McCain vinner. En möjlig segermöjlighet för demokraterna är om Hillary Clinton aktivt ställer upp för Obama.
Winds of war continous
Detta kan synas underligt efter nuvarande presidentens mångåriga vanstyre men McCain är en vit krigshjälte med lång erfarenhet medan Obama primärt representerar 11 % av den svarta befolkningen.
De amerikaner jag frågat om utgången är ganska säkra. McCain vinner. En möjlig segermöjlighet för demokraterna är om Hillary Clinton aktivt ställer upp för Obama.
Winds of war continous
onsdag, juni 04, 2008
Nu börjar tekniker ta över miljödebatten
Äntligen börjar mer kompetenta teknikers visioner ta överhanden från de ganska trista politiska amatörerna. Sålunda börjar man att inse att etanol och gas är övergångsformer till andra tekniker. Även de sk hybridbilarnas vara eller icke vara diskuteras. Den hittills bästa lösningen är eldrivna bilar med förbränningsmotor som laddningshjälp vid långa körningar. Dessa kallas nu plug-in hybrider!
Det som dock kommer att prägla framtidens fordon är de med bränslecellmotorer. Den vanliga förbränningsmotorn driven både med gamla eller nya bränslen (typ väte) har en verkningsgrad på ca 35 %. Dieseln något högre. En bränslecellmotor kan teoretisk komma upp i över 90 %. Alla de gamla Carnot-diagram man läste om i skolan är således helt passé. Framtidens motor körs med t ex väte, som producerats med sönderdelning av vatten till väte och syre. Enda resultatet av denna förbränning blir vatten.
Vätgas till bränslecellmotorer kan med fördel tillverkas av lokala vindkraftverk. Den stora fördelen med denna teknik är således inga utsläpp i atmosfären och möjlighet till produktion via sol- eller vindenergi.
Wikipedia.se/branslecell
En bränslecell omvandlar direkt kemisk energi till elektrisk energi. Tack vare att energiomvandlingen är kemisk, begränsas inte verkningsgraden av den så kallade Carnotverkningsgraden som begränsar förbränningsbaserade energisystem. Bränslecellen kan liknas vid ett batteri som kan "tankas" med ett bränsle. Det vanligaste bränslet är vätgas som är det bränsle som enklast kan sönderdelas elektrokemiskt. I vissa typer av bränslecellsystem använder man en så kallad reformer som omvandlar ett kolvätebaserat bränsle, exempelvis naturgas, metanol eller DME (DiMetylEter) vätgas och koldioxid.
Det som dock kommer att prägla framtidens fordon är de med bränslecellmotorer. Den vanliga förbränningsmotorn driven både med gamla eller nya bränslen (typ väte) har en verkningsgrad på ca 35 %. Dieseln något högre. En bränslecellmotor kan teoretisk komma upp i över 90 %. Alla de gamla Carnot-diagram man läste om i skolan är således helt passé. Framtidens motor körs med t ex väte, som producerats med sönderdelning av vatten till väte och syre. Enda resultatet av denna förbränning blir vatten.
Vätgas till bränslecellmotorer kan med fördel tillverkas av lokala vindkraftverk. Den stora fördelen med denna teknik är således inga utsläpp i atmosfären och möjlighet till produktion via sol- eller vindenergi.
Wikipedia.se/branslecell
En bränslecell omvandlar direkt kemisk energi till elektrisk energi. Tack vare att energiomvandlingen är kemisk, begränsas inte verkningsgraden av den så kallade Carnotverkningsgraden som begränsar förbränningsbaserade energisystem. Bränslecellen kan liknas vid ett batteri som kan "tankas" med ett bränsle. Det vanligaste bränslet är vätgas som är det bränsle som enklast kan sönderdelas elektrokemiskt. I vissa typer av bränslecellsystem använder man en så kallad reformer som omvandlar ett kolvätebaserat bränsle, exempelvis naturgas, metanol eller DME (DiMetylEter) vätgas och koldioxid.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)